Förstår inte varför en kvinnas hormoner styr tillvaron så mycket som den gör. Driften är svår att förneka när den sätter klorna i dig. Det gör ju visserligen att tillvaron blir en aning varierande men också förbannat jobbig. Hur ska jag kunna leva i dessa två olika världar utan att till slut gå under eller göra sårande saker?

Batteriet slut så det blir inget mer för denna gång. ;-)

Jag måste skriva ner mina upplevelser, för annars vet jag inte hur jag ska hantera dem. De är alldeles för krävande och tar all min energi. Ut, ut och bort, bort.

Känner hur mina armar som liksom bubblar och dras uppåt för att lägga dem på dig. Händerna vill känna din kropp i handflatorna, dra över din hårda kropp smekande längtande och hetsande. Önskar en reaktion från dig. Önskar jag visste vad du tycker och tänker om mig. Eller så inte alls. Bättre att inget veta än att bli totalt krossad och olycklig. Det blir en följd av att inte veta ... svårt att komma ifrån känslorna och ännu svårare att gå vidare. Att släppa allt och inte se bakåt en ända gång, vore det bästa för mig och kanske för någon mer.

Allt detta på väg till cafeterian för morgonfika. Suget i magen som finns där så fort du dyker upp. Eller när mina tankar faller på dig. Har nu hållit på i några år med total förnekelse stundtals. Vet inte hur detta ska sluta, men vad jag däremot vet är att du inte kan existera i min värld. Du är för ung, oerfaren, barnlös, ser inte alltid vad som försigår framför dina ögon, träningsfreak, har en helt annan bild av din drömkvinna än vad jag kan prestera och en total gröngöling. Faan vad jag hatar det.

Varför skulle jag falla för dig direkt jag såg dig??? Jag har trott att jag lyckats resonera bort känslorna ibland, men så plötsligt slår de mig hårt i magen igen. Vad är det för mening med allt detta? Finns det någon tanke med det? Ska jag kunna gå vidare först när jag "erkänt" för dig? Det kan ju sätta oss i en hopplös situation. Du kanske inte vill vara med mig alls något mer efter det och vi har inte så mycket att välja på i vår krassa värld av universum.

Jag ska gå vidare. Men först gotta mig i lite detaljer av mitt inre. Det är förlösande att skriva ner det.